Hösten

Hösten är verkligen här. Igår morse var det så kallt att jag var beredd att gå in igen så fort jag gick ut till cykeln. Gula löv som regnade ner över mig på vägen till och från sjukhuset. Jag tycker om hösten. Alla färger, dock tycker jag det är väldigt mycket för lite röda löv. Bitande kyla som gör att man bara längtar tills man få komma inomhus och göra sig en kopp te och krypa ihop under en filt. Läsa en god bok och sitta och skriva på sin egen bok.
Höstlov är det ju nu också. Har inget mer än terapin inbokad förens på fredag när jag ska gå upp tidigt och ta 9:10 tåget till Göteborg och min älskade Louise!
Nej nu ljög jag lite, ska ju försöka få en tid på vårdcentralen på måndag också. Måste få en lösning på min mage. De måste ge mig ett mirakelpiller så min mage slutar krångla som den gjort i över ett år nu. Jag pallar inte mer!
Ångesten har varit lite lättare de senaste dagarna men råttorna biter fortfarande för mycket vissa stunder för att jag ska orka. Jag vill få bort den helt. Jag vill inte leva med den som ständig följeslagare. Det jobbigaste är när jag inte vet varför den kommer. När jag ätit eller reagerat på något så vet jag ju varför, men när den bara smyger sig på mig sådär. Det lever jag gärna utan.
Jag försöker verkligen men det är svårt. Jag ser liksom inget ljus. Jag har ljusglimtar men de försvinner väldigt lätt och ofta. Jag driver mig till det yttersta för att orka, därför vill jag egentligen inte ha lov fast jag vet att jag verkligen behöver det för att hämta kraft.
Nu blir det sängen en stund till. Råttorna har redan börjat med sitt bitande.
Håll om mig och säg att allt kommer bli bra!

Sandra som skrev en kommentar till mig: Jo jag är Jennys lillasyster :)

Konsert

Så har man varit med på sin allra första körkonsert! Helt totalt jävla underbart! Jag var så nervös att jag mådde illa och inte kunde äta. Hjärtat slog i hundranittio och knäna skakade. Jag trodde jag skulle ramla omkull eftersom knäna var som gelé. Men jag klarade det! Det var helt underbart! Jag vill göra det igen! Hela tiden! Så vill jag leva mitt liv. Men snart är det dags igen, i början av december är det konsert och sedan luciatåg och allt sånt där.
På torsdag ska jag ha sånglektion igen äntligen! Var ju så sjukt länge sedan känns det som. Ska bli så skönt att ta ton igen. Inte för Anneli dock för hon är fortfarande sjukskriven, men för Magdalena som sjunger så grymt bra. Jag är positiv inför torsdagskvällen. Det kan inte bli annat än bra!

Mörker

Vart har ljuset tagit vägen? Solen lyser från en nästan klarblå himmel men jag ser ändå bara mörker. Det enda jag vill göra är att sätta mig ner i ett hörn och gråta. Jag behöver verkligen det. Men vem kan trösta mig? Vem kan få bort allt det hemska som sker och allt som är jobbigt? Vem kan hjälpa mig med det jag verkligen behöver?
Förlåt mina änglar! Det låter som om ni inte räcker till, men tro mig, utan er hade jag inte suttit här.
Men jag är så less på den dagliga ångesten som äter upp mig inifrån. Hur länge ska man tvingas orka?
Jag har lovat, det vet jag, men hur ska jag kunna hålla ett löfte som jag kanske inte vill hålla? Jag kanske inte VILL fortsätta leva och försöka få det bättre när jag vet att jag aldrig kommer få det. Jag orkar inte fler bakslag.
Jag är trött på att mitt mående och min situation bagatelliseras. Jag mår inte bra! Fattar ni inte det!? Jag skulle ju inte överklagat beslutet om jag inte verkligen behövde det!
Råttorna biter i bröstet och jag orkar verkligen inte mer. Ta bort dem! Få dem att försvinna för alltid!
Ge mig mitt liv tillbaka!!!

Hemska mig

Vad fan är det jag håller på med? Varför är jag så jävla korkad att jag gör det? Jag vet ju vad det kan leda till. Jag tycker mest synd om min syster som hade köpt godisburken till mig när hon var i Barcelona. "Happy Pills" står det på den. Jag tycker den är jätte söt. Det är mest synd om henne eftersom hon köpte något till mig som jag ändå bara spolar ner, så att säga.
Det sista Sara sa innan hon gick igår kväll var: "Gör inget dumt!" och ändå så gör jag det!
Jag tänker inte lova att inte göra det igen, om jag skulle lova det och sedan inte hålla det vore det hemskare än vad jag gjorde. För många har redan fått blivit besvikna på mig. Hur ska jag någonsin kunna se Sara i ögonen igen?
Värre svikare än mig får man leta efter! Jag ska aldrig mer lova någonting för jag håller det ju bevisligen ändå inte! Jag ska försöka låta bli i alla fall, det är väl inget löfte som kan brytas?
Och så kommer monstret hem ikväll också och det gör ju inte saken bättre! Men jag ska på stan med min syster och handla lite. Hoppas på att hitta en klänning och ett par nya byxor och lite smink. The shopoholic is on the way!

Lugn?

Ensam hemma till på lördag. Skönt! Då kanske jag kan försöka leva ett normalt liv i en hel vecka. Jag kan låtsas att jag är som vilken normal tonåring som helst. Veckan som kommer blir rätt lugn. Ska ringa länsrätten på tisdag och se varför det tar sådan tid med beslutet. Sen vill jag gå på stan på onsdag. Någon som är på? Måste leka med Rebecca någon dag också.
Åh! Jag vill vara normal! Jag vill vara smal! Jag vill lyckas med någonting! Jag vill.. bara leva! Begär jag för mycket nu? Urs jag mår illa av mig själv!
Nu måste jag skriva lite på boken så den blir klar någon gång inom det närmaste seklet.

Jag orkar inte

Idag är en sådan där dag när jag bara skulle ha vänt mig om när klockan ringde och somna om och inte vakna förens det var dags att åka till kören. Impulserna kommer. Jag orkar inte. Ska jag stå emot eller bara låta dem styra? Jag vet att jag inte är värd mer ändå. Det har hela världen redan gjort klart för mig. Jag vill bara få beslutet svart på vitt. Jag vet ju vad de redan har bestämmt. Blir det ett positivt besked blir jag väldigt förvånad. Men oh så lycklig.
Råttorna biter inne i bröstet. Det gör ont. Orkar inte strunta i det längre, vill bara låta impulserna ta över. Eller vill jag det? Jag har gett upp hoppet om att kunna få leva normalt för det kommer jag aldrig få.

Idag fick impulserna ta över. Jag orkar inte mer.

Festis

Var hemma hos Carro igår och hade lite party kan man väl kalla det. Askul! Jag har sällan haft så kul som jag haft hos henne de senaste två helgerna. Idag har jag dock lite ont i halsen och är väldigt trött och mår illa så fort jag ska äta. Så jag har inte ätit något i dag typ. Frukost och lite glass, det är väl det enda ungefär. Men annars är det hur bra som helst. Är även ensam hemma tills imorgon kväll och det är ju aldrig fel.

Har skrivit lite på boken idag också. Men det går trögt. Jag har fastnat lite. Får hoppas att det släpper snart. Måste skriva lite. Det är så mycket som behöver komma ut och ner på papper. Jag vill ju ha kladden klar till studenten!
Att skriva är en sådan skön känsla. Att få skapa något. Den känslan slår allt!


Jag går i tusen tankar

Jag är en sådan som tänker mycket. Både funderar och bara tänker. Analyserar och bara knas tänker. Till och med min psykolog sa idag att jag är en sådan person som tänker mycket och har vettiga tankar och kan tänka ett steg före, typ fattade jag det som. Det kanske är både positivt och negativt. Om jag sitter och tänker på inget speciellt är det lätt att allt kaoset tar över tankarna och då är det lätt hänt att jag blir lite ledsen. Jag funderar på om jag ska börja skriva ordentlig dagbok varje dag eller i alla fall varannan. Det vore nog bra för mig att få ur mig saker varje dag. Men jag tänker på så mycket som jag skulle behöva ha en person som bollplank för. Helst någon av de vuxna jag litar på.  Men jag vill inte belasta Helen och Suzanna har redan fått hålla mig uppe tillräckligt.
Jag vill bara få ett positivt beslut så jag kan börja leva på riktigt. Jag är trött på den dagliga ångesten och att vara nästan konstant ledsen och på min vakt. Jag är så extremt trött på att inte ha ork till att gå upp ur sängen på morgonen och ändå göra det. Jag vill kunna klara av så mycket i skolan som jag faktiskt gör egentligen.
Det känns som om det egentligen är lite onödigt att försöka må bra eftersom jag inte kommer få göra det. Socialen vill inte det, länsrätten vill inte det och antagligen så vill inte kammarrätten det heller. Jag är inte värd att finnas till.
Jag vill ju bara.. leva. Är det för mycket begärt?


Onödig dag!

Dagen börjar ju inte så värst bra. Läste ett mejl i morse om att de ännu inte har skaffat handledare till oss på projektarbetet. Upptäcker när jag ska åka till skolan att det är punka på min cykel. Sen har man en engelska lektion där man inte gör någonting. Sen har man ett jävla hål på tre och en halv timme där man bara har saker att göra i cirka en timme på sin höjd. Men under hålet så träffade jag ju Charlotte och fick krama på henne och hennes mage lite och prata förlossningar och bäbisar och hundar och en massa saker. Hon fick en förvärk när jag satt där och jag blev värsta rädd! Trodde bäbisen ville komma ut nu på en gång! Men han får vänta tills på lördag när det är dags. Lilla bäbisen! Snart kommer han!
Annars har det varit en rätt onödig dag. Jag kunde lika gärna ha sovit bort hela dagen, då hade jag fått ut mer av den.

I lördags var det tjejkväll hos Carro. Det var extremt roligt! Roligare än jag haft på länge! Abba nostalgi, sång tills halsen värker, drinkar och massor av skratt! Jag vill att lyckan ska vara evig! <3


Skolfoto!

Ja så idag har man tagit det årliga skolkortet. Vårt sista skolkort! Förutom studentkortet då men det är ju inte samma sak. Sen förra veckan tror jag det var så beställde vi ju studentmössor. Det är inte länge kvar nu tills man gått klart sitt tolfte år i skolan. Sen blir man utslängd i det riktiga livet, arbetslivet. Har man inget jobb då så får man inga pengar, och får man inga pengar så kan man inte leva. Det är hårt. Men ska bli kul också. Sen får vi se när jag kommer tillbaka till skolan. Men jag ska aldrig mer plugga matte och såna där ämnen. Inte som det ser ut nu i dagsläget i alla fall. Tror inte jag kommer vilja det senare heller. Jag har gått klart den vanliga skolan. Nästa gång jag börjar skolan får det allt vara någon typ av musikal eller sång utbildning. Om jag någon gång kommer in på en sådan vill säga. Det kanske aldrig händer, jag kan bara hoppas. För det är vad jag verkligen vill göra med mitt liv! Sjungandet är en så stor del och jag kan inte leva utan musik!
Men först måste jag fokusera på nuet. Matte OCH svenska prov på måndag! Inte kul kan jag säga! Men sen ska vi ju ha lite konserter med kören och sen är det luciatåg och sånt där så det ska bli kul. Jag längtar. Suzanna ville ju se mig på scen och nu kan hon få göra det. Jag sjunger förvisso inte solo men i alla fall. Hon får se mig riktigt lycklig med den där gnistan i ögonen som jag vill att hon ska få se!

Freak!

Är du en Disneyfantast?
Vilka av dessa 64 filmer har du sett?
Om det är fler än 40 så är du en riktig Disneyfreak.

[x] Aladdin
[x] Askungen
[x] Bambi
[x] Snövit & de sju dvärgarna
[x] Djungelboken
[x] Pinocchio
[x] Fantasia
[x] Dumbo
[x] Peter Pan
[x] Lady och Lufsen
Antal: 10

[x] Törnrosa
[x] Pongo och de 101 dalmatinerna
[x] Svärdet i stenen
[x] Aristocats
[x] Robin Hood
[x] Bernard och Bianca
[ ] Bernard och Bianca 2
[ ] Micke och Molle
[ ] Taran och den magiska kitteln
[x] Mästerdetektiven Basil Mus
Antal: 7

[ ] Oliver och gänget
[x] Den lilla sjöjungfrun
[x] Lejonkungen
[x] Pocahontas
[x] Ringaren i Notre Dame
[x] Herkules
[x] Mulan
[ ] Mulan 2
[x] Tarzan
[x] Kejsarens nya stil
Antal: 8

[ ] Atlantis
[x] Lilo och Stitch
[ ] Skattkammarplaneten
[x] Björnbröder
[x] Kogänget
[ ] Vilddjuren
[x] Alice i underlandet
[ ] Janne Långben the movie
[X] Anastasia
Antal: 5

OTECKNAT
[x] Pirates of the Caribbean 1
[x] Pirates of the Caribbean 2
[ ] Pirates of the Caribbean 3
[ ] Narnia
[x] Föräldrafällan
[x] George of the jungle
[x] Flubber
[ ] The Mighty Ducks
[ ] Isprinsessan
Antal: 5

[ ] The pacifier
[ ] Miracle
[ ] The Kid
[x] Joe - jättegorillan
[x] Mary Poppins
[ ] Remember the Titans
[ ] National Treasure
Antal: 2

ANIMERAT
[x] Bilar
[x] Superhjältarna
[x] Monsters inc.
[x] Ett småkryps liv
[x] Toy Story
[x] Hitta Nemo
[x] Den lilla kycklingen (egentligen bara halva för jag somnade)
[ ] Dinosaurier
Antal: 7


Resultat 44 / 64

What can I say? Jag älskar disney filmer :)

Tomheten är skrämmande

Var ett tag sen man skrev nu. Har hänt en del på senaste tiden. En del bra saker men mest dåliga saker.Skolan går bra, skrivandet på boken går bra, kören går bra. Men annars är det inte så mycket bra som hänt.Fredagskvällen vill jag helst bara glömma bort. Jag mår illa så fort jag tänker på det och så fort jag blundar spelas bilderna upp framför mina ögon. Urs! Att jag inte kan ha någon självrespekt när jag är alkoholpåverkad! Och jag hanterar det ju inte någe bra heller och det vet jag, men hur ska jag göra då när jag äcklas av mig själv och ångesten hägrar? Alla gör sina misstag och jag vet det men varför mår jag då så jävla dåligt? Jag känner mig billig och äcklig. Psykologen får jobb i alla fall när jag kommer dit, det är väl tur. Då slipper hon bli arbetslös. Men hon kommer inte bli glad nästa vecka.
Urs! Jag mår illa!


Sjukling

Jaha! Då var det dags för den årliga börja-skolan-förkylningen då. Huvudet är tungt och näsan rinner. KUL! Men jag kan inte vara hemma ändå, monstret kommer ju vara sjukskriven några veckor så det är bara att pallra sig iväg till skolan imorgon. Men jag vill till skolan också så det är lungt.

Jag piercade mig i fredags! Och man kan visst inte få bedövning tydligen så jag fick köra utan. SMÄRTA! Först när det stack till, sen när har trädde i ringen, sen domnade hela käften på höger sida, och så kunde jag ju inte äta ordentligt på kvällen och jag inte det än heller. Men det är det värt! Jag har äntligen gjort det jag velat i fem års tid! Och jag är supernöjd. Alla är positiva till att jag gjort det, utom pappa. "Det är fortfarande inte min Malin." Men ursäkta! Då känner du mig inte särskilt bra! Det här är jag! Jag förnyar mig ibland!
Fick ju pengar för städandet i fredags också så nu är man 2500 kronor rikare! HÄR SKA HANDLAS! En massa nya välbehövliga saker!

Jag, Karin och Malin har kommit på världens i särklass absolut bästa projekt arbete! Det är fortfarande hemligt men tro mig, det kommer bli succé!

Jag ska pierca mig!

På fredag ska jag pierca mig! Jag ska äntligen ta hål i läppen som jag velat göra sen jag var 13 år. Sara och Karin ska följa med mig och hålla mig i handen! Och så ska jag se till att få lite bedövning på läppen, jag vet jag är en chicken! Men en stolt sådan! Jag är rädd för nålar och smärta är inte riktigt min största hobby, så om man kombinerar båda dem blir det katastrof så det får allt bli lite bedövning!

Jag har även flyttstädat en lägenhet och tjänat lite pengar, eller pengarna har jag inte fått än men städade klart idag i alla fall. Massa pengar! Me like!

Skolan har börjat också. Det gillar jag! Visst det kanske är mycket saker att göra men jag slipper vara hemma och jag får ha änglar runt mig! Får även ha Suzanna nära mig som ger mig styrka gång på gång. Har hunnit prata med henne två gånger lite snabbt. Hon tycker jag ser gladare och piggare ut nu än innan sommaren. Åhh! Jag vill att hon ska få se mig lycklig, inte bara glad. Jag vill få ett positivt besked så jag kan få vara lycklig på riktigt.

Jag ska skaffa mig en guldfisk i en skål. Fisken ska jag döpa till Sture! Jag kom på det idag när jag, Karin och Sanna var ute och gick på gympan. Så det ska jag införskaffa någon gång i framtiden!

Imorgon ska jag provsjunga för en kör! Jag tror jag har bestämmt mig för vilken låt det blir. "Det vackraste". Håll tummarna 18:15 för då ska jag försöka sjunga någorlunda bra!

Dags att sova! Manska ju upp imorgon också. Har ändå rätt najs schema, förutom måndagar när vi har iv-val och börjar klockan 8 så är det tidigaste vi börjar klockan 9:25, så det är rätt bra schema i år ;)
Nej, Godnatt!

Det är inte värt det...

Livet är inte värt all möda. Hon ville att jag skulle förklara och jag började, sen påstår hon att jag ljuger. Hon ville veta, sen spelar det ingen roll i alla fall vad jag tycker och känner. Varför ska jag förklara när det ändå inte är någon som lyssnar? Kanske ska sluta prata helt med min familj? De trycker ju ändå bara ner mig i skiten igen när jag försöker komma upp. De bara spottar på mig gång på gång där jag ligger. Jag är ful, äcklig och värdelös. Det har de redan gjort klart för mig så jag vet det, de behöver ju inte strö mer salt i såren än de redan gjort! Jag vet att jag inte är värd att leva!
Jag borde fortsätta med boken idag men vet inte om jag orkar det längre. Jag vill bara ha ett värdigt liv. Är det för mycket begärt?

På måndag ska jag bli fin i håret igen och så får jag träffa min Älvdals-Sara igen. Klippa och färga och så käka någon god mat och bli uppgödda! Det är alltid najs i gott sällskap!
Och på tisdag börjar skolan igen! Skönt! Då slipper jag vara hemma och jag får träffa alla jag tycker så mycket om igen!

Solsken!

Solen är inte min vän längre! Var och solade på Gustavsvik i tisdags med Karin. Låg där i ungefär fem timmar med sololja. Jag har en tendens att bli rätt så röd. Det blev jag! Bränd som en kokad kräfta! Det gör fortfarande lite ont. Hoppas bara det går över snart! Känns som om jag har bränt sönder mig så att det aldrig kommer sluta göra ont, bränt ända in i märgen! Men nu kan jag röra mig i alla fall utan att jag håller på att dö.

Jag har börjat på mitt nya stora projekt. Jag har börjat skriva på min bok! Planerar att ha kladden klar tills jag tar studenten, gärna lite innan. Min barndomsdröm är på väg att bli verklighet! Men jag ska inte hoppas för mycket, det verkar ju vara sjuuuuukt svårt att få en bok utgiven. Men jag måste i alla fall försöka :)

Och snart börjar skolan igen! Skönt! Lite avlastning. Men då ska monstret vara sjukskriven efter hennes operation så jag slipper henne inte när jag är hemma ändå. Hoppas hon dör under operationen. Då slipper jag henne och jag får kanske mitt liv tillbaka som hon har trampat och spottat på.

Imorgon ska jag ta mina bilder! Tobbe kommer till Örebro då och jag ska få vara fin på bild för en gångs skull! Det ska bli roligt. Måste införskaffa lite saker på stan innan tror jag, men det mesta finns nog här hemma. Det ska bli så spännande! Bara låte kreativiteten flöda och bara få exprimentera med allt möjligt!

Sköna dagar

Det är så underbart skönt att vara ensam hemma. Slippa det där jävla monstret. Jag kan till och med sova ordentligt. Jag sover ut och vaknar riktigt utvilad. Ingen stress och ingen press. Ångesten är näst intill borta och jag mår faktiskt rätt bra. Nu vill jag ännu mer komma här ifrån när jag har fått känna på hur det är att få må rätt så bra flera dagar. Jag vill verkligen att de ska lyssna den här gången. Men hoppet försvinner mer och mer för varje överklagan man måste skriva. Annars får jag helt enkelt börja flytta runt bland mina vänner där jag vet att jag är välkommen. Men det funkar inte hur länge som helst det heller. Men då kanske de förstår att jag inte kan bo hemma.

I måndags sprang jag på Suzanna när jag var på stan med Jenny. Det var underbart att få se henne igen och få en sån där kram med så mycket värme i. Jag har saknat henne så extremt mycket! Fick reda på att hon har fått fast tjänst. Ingen vikarie tjänst alltså. Jag behöver inte vara rädd för att hon ska försvinna ännu en gång. Jag vill att skolan ska börja nu. Dels så vill jag ha något att göra, dels vill jag träffa alla igen, dels vill jag komma hemifrån, dels vill jag.. må bra! Bara 16 dagar kvar!

Utekväll igår! Förfest hemma hos Karin. Sen var det dags för Frimis och skumparty! Eller den som skummade mest var väl Karin, jag skummade bara lite grann. En massa dans och alkohol, glada skratt, massor av kramar och pussar. Sen blev det efterfest, eller vad man ska kalla det, hos Karin. Sen började Glenn bli trött framåt fyra snåret så då gick jag, Sara och Glenn hemåt. Somnade väl framåt sex kan jag tro. Haha! Jag förstår inte hur jag lyckas bli så otroligt "snygg" på bild när jag är lite rund under fötterna. Alla poser sitter exakt rätt. Nog för att jag ser halvdeckad ut typ hela tiden.. men i alla fall! Det syns ju att jag har kul i alla fall! För det har jag verkligen. Det finns inget roligare än att vara ute med flickorna och bara få vara som vilken normal tonårstjej som helst!
Mina änglar betyder mest!

Jag längtar tills jag ska få ta mina bilder med Tobbe! Jag vill verkligen göra det nu! Jag vill vara kreativ!


Äntligen lycka!

Det har bara varit bäcksvart i flera veckor nu, men så äntligen idag kom ljuset tillbaka! Suzanna får vara kvar i höst! AAAAAHHHHH!!!!! Äntligen händer det något roligt! Något blir som jag vill! Jag kan inte ens sätta ord på hur det känns! Det går inte att beskriva! Min mentor, min förebild, min stöttepelare, min... ja.. den som betytt och fortfarande betyder mest för mig får finnas kvar i mitt liv! Nu ser jag fram emot skolstarten ännu mer än jag gjorde innan. 3 veckor och 6 dagar kvar! Men jag ska inte vara lika krävande för henne i år. Hon har gjort mer än tillräckligt för mig och förtjänar att inte behöva ha mig springande hos sig varje dag. ÅH! Happiness! LYCKA!

Rix Fm idag med Disa. Vår lilla tradition. Samtidigt hoppas jag ju varje dag att de ska ringa från jobbet och behöva folk. Ringer de idag måste jag säga ja. Kan inte säga nej, behöver pengarna. Men samtidigt vill jag ju självklart umgås med Disa. Får hoppas de ringer imorgon eller något istället. But I need the money! Urs! Jag vill vinna en massa pengar så jag inte behöver jobba, bli miljonär!

Jag förstår inte varför folk säger att jag blivit smalare. Varken vågen eller måttbandet säger att jag har gjort det. Jag tynar fan inte bort! Smalare ska jag bli men jag fattar inte varför folk är så oroliga, jag kräks inte upp maten! Och jag kan gå ner utan att det är farligt, det har jag redan kollat upp! Jag förstår inte varför alla håller på och tjatar om att jag blivit smalare. Jag har ju inte det! Men jag ska bli!

Party helg!

Var ute med hela gänget, näst intill, i fredags. Så underbart roligt. Min kväll blev så underbart bra. Fick ju träffa Johan igen som jag inte träffat på fem eller sex år. Prata massa gamla minnen. Massa dans och "sjungande" på schlager golvet, mitt favvo dansgolv! Shottar och massa kramar! Helt underbart! Efteråt bar det iväg mot Sibylla! Hade ju fått någon grabb efter mig som också följde med. Sen hem till Karin, på vägen mötte vi trevliga Hanna! Ingen ska behöva vara ensam på stan efter att sista bussen gått! Det var bara för henne att följa med! Klockan fem på morgonen släppte vi av henne hos hennes bror på väg mot statoil. Karin skulle dit och köpa ciggaretter. På vägen drog killen bara för att jag inte var kär i honom efter en kväll på krogen!!! Get real!!!! Jaja, mot statoil!! Innan bron la vi oss ner på marken och vilade. Väl framme köpte jag korv! Så jävla gott så där klockan sex på morgonen! Sen skulle vi vara lite busiga och inte gå och lägga oss.. så vi gick hem till Karin igen och sen mot bussen som förvisso inte gick förens tjugo i åtta så vi satt där och väntade en timme nästan. När Karins buss gått så gick jag hem. Var hemma åtta och somnade halv nio. Var rätt slut hela helgen sen kan jag ju säga! Den bästa dagen på vääääldigt länge! Jag var gladare än på länge! Och jag fick sötaste kommentaren av Sara efteråt när vi pratade om kvällen; "Jag tycker om när du är glad!" Åhh! <3

Stan idag med Sara, alla heter Sara så det var inte samma. Vi skulle kolla på skor, men vi hittade inga. Vi åt mat istället! Så mumsigt! Men nu är det hårdbantning som gäller!

Åhh! Jag vill göra min barndomsdröm till verklighet!

Äkta vänskap!

Att någon ens säger något sånt till mig och om mig gör mig alldeles varm i hjärtat! "Vi ska komma på en lösning på det här!" Bara att veta att Karin alltid finns där om det skulle krisa totalt. "Min familj är din familj! Så är det bara!" Karin får tårarna att rinna. Men jag är inte ledsen, tvärtom! Jag är gladare än jag varit på länge! Tårar som rinner av glädje kan få rinna.
Jag trodde inte att någon kunde reagera på det sättet när jag skadar mig själv. Kanske är det dags att alltid gå runt med en bild av Karin och Josefin i tankarna så att jag kommer ihåg anledningarna till att jag lever? Utan någon av dem vet jag inte vart jag hade varit idag. Jag ska se till att försöka sluta. Inte bara för min egen skull, utan även för deras! Jag önskar att jag hade det som ni har, men ni har gett mig en anledning till att fortsätta kämpa!
Samtidigt är jag rädd för att allt ska bli bra. Jag vet inte hur man mår bra längre stunder längre, jag har glömt hur man gör. Men med änglarnas hjälp kanske jag kan få lära mig igen. Nu har jag fått bevis på hur starka vänskapsbanden är! Inget kan få dem att gå av!

Tidigare inlägg Nyare inlägg