Lillis on the loose

Livet är inte värt all möda. Hon ville att jag skulle förklara och jag började, sen påstår hon att jag ljuger. Hon ville veta, sen spelar det ingen roll i alla fall vad jag tycker och känner. Varför ska jag förklara när det ändå inte är någon som lyssnar? Kanske ska sluta prata helt med min familj? De trycker ju ändå bara ner mig i skiten igen när jag försöker komma upp. De bara spottar på mig gång på gång där jag ligger. Jag är ful, äcklig och värdelös. Det har de redan gjort klart för mig så jag vet det, de behöver ju inte strö mer salt i såren än de redan gjort! Jag vet att jag inte är värd att leva!
Jag borde fortsätta med boken idag men vet inte om jag orkar det längre. Jag vill bara ha ett värdigt liv. Är det för mycket begärt?

På måndag ska jag bli fin i håret igen och så får jag träffa min Älvdals-Sara igen. Klippa och färga och så käka någon god mat och bli uppgödda! Det är alltid najs i gott sällskap!
Och på tisdag börjar skolan igen! Skönt! Då slipper jag vara hemma och jag får träffa alla jag tycker så mycket om igen!