Orkar inte
Jag mår verkligen inte bra. Vill bara lägga mig under täcket och grina. Vikten har inte gått ner så som jag velat. Måste skärpa mig ännu mer den här veckan. Många kilon som ska bort till sommaren.
I lördags hade jag musikaldag i Stockholm. Det var helt underbart. Först såg jag "Hairspray" och den var helt underbar. Så sjukt rolig. Rolf Lassgård och Morgan Alling tappade sin scen. men det blev så jävla kul. De kunde inte hålla sig. Men de fixade det ändå bra.
Vidare efter det mot Stadsteatern och "Sommarnattens leende". Den var konstig men bra. Väldigt bra skådespelarinstatser måste jag säga.
Det enda som sög var att jag inte hade någon ipod på bussen dit eller hem eftersom det hade laddat ur sig på egen hand. Det sög getballe. Som tur var lyckades jag ändå halvsova båda resorna.
Vet inte vart det går med behandlingen. Det känns inte som om jag kommer någonstans. Som om det inte räknas eller uppskattas att jag ens försöker. Man kan inte planera varenda jävla hemuppgift. Det går inte att fixa det varje vecka kanske, men jag försöker och jag tycker att det på något sätt borde ses också. Alltid annars säger de att det viktigaste är att man försöker, men sen när man "bara" försöker så räcker inte det heller. Istället för att skära mig blodig så köper jag massa grejer istället. Jag väntar på två par skor som ska komma hem i brevlådan snart. Jag behöver verkligen inte mer skor och inte mer kläder, ändå köper jag det. Köper för att känna ett lugn. Men nu är pengarna snart slut för den här månaden så då vet jag inte vad jag ska göra. Jag orkar inte med all jävla skit längre. Vet inte vad jag vill. Orkar inte anstränga mig.
Snart ska jag iväg till skolan. Orkar egentligen inte, men ska försöka åka iväg ändå.
I lördags hade jag musikaldag i Stockholm. Det var helt underbart. Först såg jag "Hairspray" och den var helt underbar. Så sjukt rolig. Rolf Lassgård och Morgan Alling tappade sin scen. men det blev så jävla kul. De kunde inte hålla sig. Men de fixade det ändå bra.
Vidare efter det mot Stadsteatern och "Sommarnattens leende". Den var konstig men bra. Väldigt bra skådespelarinstatser måste jag säga.
Det enda som sög var att jag inte hade någon ipod på bussen dit eller hem eftersom det hade laddat ur sig på egen hand. Det sög getballe. Som tur var lyckades jag ändå halvsova båda resorna.
Vet inte vart det går med behandlingen. Det känns inte som om jag kommer någonstans. Som om det inte räknas eller uppskattas att jag ens försöker. Man kan inte planera varenda jävla hemuppgift. Det går inte att fixa det varje vecka kanske, men jag försöker och jag tycker att det på något sätt borde ses också. Alltid annars säger de att det viktigaste är att man försöker, men sen när man "bara" försöker så räcker inte det heller. Istället för att skära mig blodig så köper jag massa grejer istället. Jag väntar på två par skor som ska komma hem i brevlådan snart. Jag behöver verkligen inte mer skor och inte mer kläder, ändå köper jag det. Köper för att känna ett lugn. Men nu är pengarna snart slut för den här månaden så då vet jag inte vad jag ska göra. Jag orkar inte med all jävla skit längre. Vet inte vad jag vill. Orkar inte anstränga mig.
Snart ska jag iväg till skolan. Orkar egentligen inte, men ska försöka åka iväg ändå.
Kommentarer
Postat av: jenny
kämpa på bby <3
Trackback