Lillis on the loose

Sista dagen som tonåring. Bäst för den i kassan imorgon på systemet att han/hon kollar leg. Annars blir jag allt lite putt!
Många tankar virvlar i huvudet samtidigt som det är helt tomt. Monstret kunde inte ens säga grattis eller någonting när vi grattade mig och Saga igår. "Mitt paket ligger på lådan." Rätt ut i luften bara. Hon kan inte ens se mig i ögonen.
Hoppas det svider din jävla slyna. Hoppas du fattar fan fan du gjort och att du lider minst lika mycket som jag får göra dagligen för allt jävla skit du gjort mot mig!
Fatta, jag, den lilla, blir tjugo imorgon. Lite konstigt känns det allt. Men det ska nog bli bra det också.
Helst av allt vill jag bara sätta mig ner och gråta. Skulle behövt göra det för flera dagar sedan, men det har inte blivit av. Oavsett vad jag gör känns ingenting bättre. Jag gör saker på dagarna och har kommit igång med det lite halvt i alla fall. Aktiverar mig mest hela tiden. Alla sa ju hela tiden att bara jag kommer igång med något på dagarna så blir det bättre, men jag sa ju det. Varför kan ingen lyssna på mig? Jag sitter varje dag i den där soffan och längtar tills min arbetstid ska ta slut och räknar nästan ner minutrarna. Orken finns inte och den har fan inte kommit tillbaka. Funderar starkt på att fixa ett läkarbesök och få något litet piller vid behov. Men ja, jag orkar inte anstränga mig. Vill inte behöva dra ner min arbetstid ännu mer. Det går inte. Samtidigt vill jag skära ner den och slippa gå tillbaka. Allt är bara kaos i min hjärna.
Men imorgon fyller jag år och jag ska gå på systemet och ha sånglektion. Det måste bli en bra dag.