Sen då?

Jaha. Mindre än tre veckor kvar till studenten, och jag lever fortfarande. Kanske lyckas jag överleva tills dess och får uppleva både den och balen som är om en och en halv vecka. Allt är ju klart och planerat. Klänningar köpta, skor hittade efter mycket letande, mössan ligger i klädkammaren och väntar på mig. Alkoholen införskaffades idag också. Så nu är allt liksom klart. Alla uppgifter i skolan är slut. Finns inget mer att göra, en liten uppgift till engelskan till nästa vecka, lämna in stressuppgifterna och göra ne helkroppsmassage. Sen är det slut. The end, finito. Totalt slut på alla år i skolan. Det känns så läskigt. Vet ju inte ens vad jag ska göra sen.Har ju inget jobb än vad jag vet i sommar och det jag har att se fram emot är väl sjukskrivning som är det bästa för mig just nu. Eller det är väl aldrig bra, men det är det som behövs. Men bara för jag har insett det kommer väl inte läkaren tycka det, och min psykolog kommer väl inte hävda att det är det heller. Är så van att ingen lyssnar på mig så det kommer väl sluta med att jag inte kommer kunna bli det. Och jag klarar inte av att jobba heltid så som det ser ut just nu. Jag gör bara inte det. Men det får jag ta med henne på onsdag. Får hoppas soc hjälper mig också, men ingen idé att hoppas för då blir jag bara besviken, och jag vet ju att de inte kommer hjälpa mig. Men det orkar jag inte tänka på just nu. För nu ska jag äta tacos med pappa. Hoppas jag klarar av att äta bara, vill inte, har redan ätit alldeles för mycket idag redan. Urs.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback