Tidsfördriv
Blir inte så mycket till att skriva här längre. Blir så jobbigt att skriva dubbelt, både här och i min dagbok.
Men men, i måndags var vi i skolan i alla fall. Jag fick beskedet om att jag får ta bort mina kurser jag ville ta bort! YES! Så från typ nu läser jag inte längre "Idrott och Hälsa B" eller "Teckenspråk för hörande steg 1". Det känns så jävla skönt att något äntligen går i rätt riktning för mig. Nu ser jag faktiskt möjligheten till att kunna ta studenten med ett giltigt slutbetyg! Och nu är det påsklov också. Känns skönt samtidigt som det känns lite tomt, eller kommer väl kännas mer tomt på måndag när jag inte ska till praktiken. Nu är det bara två prektikveckor kvar. Sen tillbaka till skolan igen. Då är det bara två månader kvar till studenten. Men det blir massa plugg den här veckan. Inte mycket till lov för min del inte vissa dagar.
Hade halvtidsbedömning i torsdags. Det gick jätte bra. Och det som var så roligt var att jag fick säga att jag inte mått så bra som jag gör när jag får vara där räknat från när jag blev sjuk. Både Maud och Lena blev väldigt glada och Lena frågade lite saker om vad det är för sjuk jag är och om behandlingen. Jag uppskattar att hon frågade och att de inte har pratat om mig med varandra utan att jag vet om det. Lena sa att hon blev mer intresserad, men att jag självklart inte behöver svara om jag tycker det blir för personligt. Men jag uppskattar det ju bara istället för att folk inte vågar fråga. Och det jag inte vill svara på svarar jag inte på, så enkelt är det. Men jag litar på dem och är säker på att de inte pratar en massa om det. Jag kommer sakna dem så mycket. Visst att man kan vara helt slutkörd en dag och bara känna att man aldrig vill gå tillbaka, men sen när man kommer dit nästa dag så kommer man på hur mycket man tycker om det.
Jag vill inte tillbaka till skolan. Äntligen känner jag att jag gör något bra. Det enda, och det vet ajg själv, är att jag inte liksom hälsat på föräldrarna. Jag säger hej och sådär men nu ska jag ett steg längre. Lena peppade mig och sa att jag inte behöver känna att jag stör mellan barn och förälder utan att man uppskattar det istället om någon kommer fram. Så nu efter lovet ska vi ta tag i det och sträcka fram handen och säga HEJ! Typ.
Imorgon fyller Jenny år, då ska jag dit på kalas. Och hennes vänner från Kumla och alla deras barn, eller några av bernen ska med. Deras son som är lika gamal som jag är söt. Nej inte söt, det låter så mesigt. Han är inte snygg, för snygg det är typ... snygg är divigt och det är han inte. Han är mer... vacker. Ja, vacker. Och Jenny ska se till att vi blir ett par! Okej, jag känner han inte men han verkar ju trevlig. Men jag ska lära känna honom först om jag säger så. Men jag är ju inte helt emot det om jag säger så ;)
Borde verkligen sätta mig och plugga nu. Men jag orkar inte. Senare. Vill lägga mig och läsa också. Det borde jag göra.
Men men, i måndags var vi i skolan i alla fall. Jag fick beskedet om att jag får ta bort mina kurser jag ville ta bort! YES! Så från typ nu läser jag inte längre "Idrott och Hälsa B" eller "Teckenspråk för hörande steg 1". Det känns så jävla skönt att något äntligen går i rätt riktning för mig. Nu ser jag faktiskt möjligheten till att kunna ta studenten med ett giltigt slutbetyg! Och nu är det påsklov också. Känns skönt samtidigt som det känns lite tomt, eller kommer väl kännas mer tomt på måndag när jag inte ska till praktiken. Nu är det bara två prektikveckor kvar. Sen tillbaka till skolan igen. Då är det bara två månader kvar till studenten. Men det blir massa plugg den här veckan. Inte mycket till lov för min del inte vissa dagar.
Hade halvtidsbedömning i torsdags. Det gick jätte bra. Och det som var så roligt var att jag fick säga att jag inte mått så bra som jag gör när jag får vara där räknat från när jag blev sjuk. Både Maud och Lena blev väldigt glada och Lena frågade lite saker om vad det är för sjuk jag är och om behandlingen. Jag uppskattar att hon frågade och att de inte har pratat om mig med varandra utan att jag vet om det. Lena sa att hon blev mer intresserad, men att jag självklart inte behöver svara om jag tycker det blir för personligt. Men jag uppskattar det ju bara istället för att folk inte vågar fråga. Och det jag inte vill svara på svarar jag inte på, så enkelt är det. Men jag litar på dem och är säker på att de inte pratar en massa om det. Jag kommer sakna dem så mycket. Visst att man kan vara helt slutkörd en dag och bara känna att man aldrig vill gå tillbaka, men sen när man kommer dit nästa dag så kommer man på hur mycket man tycker om det.
Jag vill inte tillbaka till skolan. Äntligen känner jag att jag gör något bra. Det enda, och det vet ajg själv, är att jag inte liksom hälsat på föräldrarna. Jag säger hej och sådär men nu ska jag ett steg längre. Lena peppade mig och sa att jag inte behöver känna att jag stör mellan barn och förälder utan att man uppskattar det istället om någon kommer fram. Så nu efter lovet ska vi ta tag i det och sträcka fram handen och säga HEJ! Typ.
Imorgon fyller Jenny år, då ska jag dit på kalas. Och hennes vänner från Kumla och alla deras barn, eller några av bernen ska med. Deras son som är lika gamal som jag är söt. Nej inte söt, det låter så mesigt. Han är inte snygg, för snygg det är typ... snygg är divigt och det är han inte. Han är mer... vacker. Ja, vacker. Och Jenny ska se till att vi blir ett par! Okej, jag känner han inte men han verkar ju trevlig. Men jag ska lära känna honom först om jag säger så. Men jag är ju inte helt emot det om jag säger så ;)
Borde verkligen sätta mig och plugga nu. Men jag orkar inte. Senare. Vill lägga mig och läsa också. Det borde jag göra.
Kommentarer
Trackback